08-519 475 10 info@sfvf.eu

 

Dataskyddsförordningen kommer att gälla som lag i Sverige och ersätta personuppgiftslagen. Den kommer dock behöva kompletteras med vissa nationella regler. Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur den svenska lagstiftningen på området bäst anpassas till förordningen. Syftet är att skapa enhetliga dataskyddsregler inom hela EU vilket underlättar för företag att verka på hela unionens inre marknad.

Frågorna är många men om ni redan idag har väl genomarbetade åtgärder och rutiner för att säkerställa att personuppgiftslagen följs, kommer ni att ha en bra grund att utgå från. En stor förändring är att den personuppgiftsansvariges ansvar och skyldigheter på företaget förtydligas och utökas och de registrerades rättigheter förstärks. För att leva upp till kraven som börjar att gälla i mitten av 2018 är det viktigt att ni redan nu ser över era rutiner vad gäller behandling av personuppgifter på företaget.

SFVF kommer återkomma när fler nyheter om förändringar presenteras av myndigheterna. Datainspektionen kommer under våren 2018 även erbjuda utbildningar kring de förändringar som den nya förordningen medför.

Redan nu kan ni dock börja förbereda ert företag på den nya dataskyddsförordningen och nedan följer en checklista baserad på Datainspektionens material som ni kan inventera er verksamhet utifrån:

Checklista inventering inför nya dataskyddsförordningen 2018

1) Vilka personuppgifter hanterar ni?

Ni bör inventera och dokumentera vilka personuppgifter ni hanterar, hur de samlas in och till vem uppgifterna lämnas ut. Ni kan behöva göra en bred översyn för att ta reda på vilka uppgifter som hanteras inom de olika delarna av er organisation.

Dataskyddsförordningen innehåller rättigheter som anpassats till informationssamhället. Om ni till exempel har rättat en felaktig personuppgift som tidigare har lämnats ut till någon annan, behöver ni informera mottagaren om detta så att denne i sin tur kan rätta sina egna register. Ni kommer inte att kunna uppfylla detta krav om ni inte vet vilka uppgifter som ni hanterar, varifrån de samlades in och till vem uppgifterna har lämnats ut. Om ni dokumenterar detta kan det hjälpa er att uppfylla dataskyddsförordningens krav på att ni måste kunna visa att förordningens bestämmelser följs. Andra sätt att uppfylla detta krav är att införa en effektiv policy för dataskydd och tydliga rutiner vid hanteringen av personuppgifter.

2) Vilken information lämnar ni?

Ni bör granska den information som ni lämnar till de registrerade och fundera över vilka förändringar av den informationen som kan bli nödvändig att göra.

När ni samlar in personuppgifter måste ni enligt personuppgiftslagen lämna viss information, till exempel om er identitet och ändamålet med behandlingen. Dataskyddsförordningen innehåller utökade krav på vilken information som ska lämnas till de registrerade. Bland annat kommer ni att behöva informera om den rättsliga grunden för behandlingen, hur länge personuppgifterna lagras och möjligheten att lämna klagomål till tillsynsmyndigheten (som i Sverige är Datainspektionen) om man anser att ens personuppgifter har hanterats felaktigt av er. Viktigt i sammanhanget är att dataskyddsförordningen ställer krav på att informationen som lämnas ska vara kortfattad, lättbegriplig och utformad med ett tydligt och enkelt språk.

3) Hur ska ni tillmötesgå de registrerades rättigheter?

Ni bör se över era rutiner för att säkerställa att ni kan uppfylla alla rättigheter som de registrerade har enligt dataskyddsförordningen, som exempelvis hur ni raderar personuppgifter och hur ni lämnar ut uppgifter elektroniskt i ett allmänt använt format.

De viktigaste rättigheterna för de registrerade är att:

  • få tillgång till sina personuppgifter
  • få felaktiga personuppgifter rättade
  • få sina personuppgifter raderade
  • invända mot att personuppgifterna används för direktmarknadsföring
  • invända mot att personuppgifterna används för automatiserat beslutsfattande och profilering
  • flytta personuppgifterna (dataportabilitet)

På det stora hela kommer de registrerade att ha samma rättigheter som idag men rättigheterna förstärks med dataskyddsförordningen. Om ni redan idag tillmötesgår de registrerades rättigheter bör övergången till den nya förordningen gå relativt smidigt. Det är därför ett bra tillfälle att nu se över era rutiner och fundera på hur ni ska hantera en begäran om rättelse från en registrerad. Kan era system hjälpa er att hitta och rätta uppgifterna? Vem kan besluta om att uppgifter ska rättas?

Dataskyddsförordningen innehåller i likhet med personuppgiftslagen en skyldighet att på begäran lämna information till de registrerade om vilka uppgifter som behandlas om dem. Detta ska göras kostnadsfritt. När ni hanterar en sådan begäran kommer ni dessutom att behöva lämna viss ytterligare information, som exempelvis hur länge personuppgifterna kommer att lagras och att man har rätt att få felaktiga uppgifter rättade. Om en sådan begäran görs elektroniskt ska den registrerade också kunna begära att få ut informationen elektroniskt.

Nytt i dataskyddsförordningen är rätten till dataportabilitet. Denna rättighet kommer att göra det lättare att flytta sina personuppgifter från en organisation eller leverantör till en annan, till exempel om man vill byta socialt nätverk. För er organisation innebär detta att ni i många fall måste kunna tillhandahålla uppgifterna i ett allmänt använt och maskinläsbart format. Tänk på att det är viktigt att säkerställa att en sådan begäran verkligen kommer från den registrerade och undersök därför vilka tekniska lösningar ni kan behöva för detta.

4) Med vilket rättsligt stöd behandlar ni personuppgifter?

Ni bör undersöka vilka olika typer av uppgifter som ni behandlar och med vilket rättsligt stöd ni gör detta.

Många organisationer har inte tydligt pekat ut med vilket rättsligt stöd de behandlar personuppgifter. Det är inte ovanligt att organisationer anser sig ha flera alternativa grunder för sin behandling. Med förordningen följer krav på att informera om den rättsliga grunden redan när uppgifterna samlas in. Det är därför viktigt att redan från början ha klart för sig med vilket stöd detta sker. Dessutom är ett flertal av de registrerades rättigheter beroende av den rättsliga grunden för behandlingen. Det finns till exempel större möjligheter för en registrerad att motsätta sig en behandling som sker med stöd av en intresseavvägning.

De rättsliga grunderna för behandling av personuppgifter är i stort sett oförändrade. Ni kan därför redan nu kartlägga vilka behandlingar ni genomför och med vilken rättslig grund ni gör detta. Ni bör dokumentera era slutsatser för att ni också ska kunna visa att ni uppfyller dataskyddsförordningens krav.

5) Hur inhämtar ni samtycke?

Ni bör undersöka på vilket sätt ni inhämtar samtycke, vilken information ni lämnar och hur ni sparar uppgiften om att samtycke har lämnats av den registrerade.

Ett giltigt samtycke enligt dataskyddsförordningen har samma innebörd som i personuppgiftslagen. Det måste vara fråga om en frivillig, specifik och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne. Det får inte råda någon tvekan om att den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter. Till exempel godtas inte ett tyst samtycke eller en på förhand ikryssad ruta på en webbplats. Om ni stödjer er på samtycke för att behandla personuppgifter behöver ni försäkra er om att kraven på samtycke i förordningen är uppfyllda. Om så inte är fallet, måste ni antingen förändra era rutiner eller finna en annan rättslig grund för behandlingen.

Dataskyddsförordningen ställer tydliga krav på att den som behandlar personuppgifter med stöd av samtycke måste kunna visa att ett samtycke har lämnats. Ni bör fundera över hur ni i efterhand ska kunna visa att ett giltigt samtycke har lämnats.

6) Vad ska ni göra vid personuppgiftsincidenter?

Ni bör se till att ni har tillräckliga rutiner på plats för att upptäcka, rapportera och utreda personuppgiftsincidenter.

Dataskyddsförordningen innehåller nya bestämmelser om vad ni som organisation måste göra om ni blir utsatta för dataintrång eller på något annat sätt förlorar kontrollen över de uppgifter ni behandlar. Ni måste dokumentera alla sådana händelser. När det inte är osannolikt att incidenten medför risker för enskildas fri- och rättigheter måste ni anmäla händelsen till tillsynsmyndigheten inom 72 timmar.

Om incidenten kan leda till att personer utsätts för allvarliga risker såsom diskriminering, id-stölder, bedrägerier eller finansiella stölder ska ni även informera de registrerade om händelsen så att de kan vidta nödvändiga åtgärder.

För att kunna leva upp till de nya skyldigheterna enligt förordningen är det viktigt att ni har tillräckliga rutiner på plats för att ni ska kunna upptäcka, rapportera och utreda personuppgiftsincidenter. Ni bör även fundera över vilka risker en sådan incident kan medföra och när ni behöver anmäla händelsen till tillsynsmyndigheten. Tänk på att tidsfristerna för att rapportera personuppgiftsincidenter är korta. Det är därför bra att redan nu bestämma var ansvaret för att göra en sådan anmälan ska ligga i er organisation så att anmälan kan göras i rätt tid.

7) Har ni byggt in skydd för personuppgifter i era it-system?

Ni bör redan nu ta hänsyn till dataskyddsförordningens regler när ni tar fram nya it-system eller förändrar befintliga. Det ger en större möjlighet att följa reglerna, höja säkerheten och förhindra onödiga framtida kostnader.

Grundläggande principer inom integritetsskydd är att inte samla in mer information än vad som behövs, inte ha kvar informationen längre än nödvändigt och inte använda uppgifterna till något annat än vad som var syftet när de samlades in.

Genom att ta hänsyn till dessa principer när man utvecklar nya eller ändrar befintliga it-system blir det enklare för organisationer att uppfylla reglerna i förordningen. Att bygga in dataskydd i systemen kallas privacy by design och regleras uttryckligen i förordningen.

När ni behandlar personuppgifter ska ni vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att uppfylla kraven i förordningen både när ni fattar beslut om hur behandlingen ska genomföras och under hela den fortsatta behandlingen. Vilka åtgärder som behövs beror på uppgifternas art, omfattning och syfte med behandlingen liksom vilka risker för enskildas rättigheter och friheter som behandlingen kan innebära. Åtgärderna kan till exempel vara pseudonymisering, som medför att uppgifterna inte går att koppla till en enskild person utan ytterligare information (nyckel) som hålls avskild, eller dataminimering, det vill säga att endast behandla de uppgifter som är nödvändiga för varje enskilt ändamål.

8) Vem ansvarar för dataskyddsfrågor i er organisation?

Ni bör bestämma var i er organisation som ansvaret för dataskyddsfrågor ska ligga. Om det krävs enligt dataskyddsförordningen måste ni även formellt utse ett dataskyddsombud.

Förordningen ställer krav på att vissa organisationer ska utse ett dataskyddsombud. Troligtvis kommer detta krav främst omfatta myndigheter och organisationer med detta är Datainspektionen återkomma om. Redan idag bör ni dock ha ett personuppgiftsombud. Ett personuppgiftsombud är en person som ser till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen. Personuppgiftsombudet kan jämföras med en internrevisor som påpekar fel och brister till den som är personuppgiftsansvarig. När man har utsett ett personuppgiftsombud anmäler man det till Datainspektionen.