08-519 475 10 info@sfvf.eu

Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF) och den nystartade arbetsgivarföreningen Verkstadsföretagen har med glädje mottagit beskedet för ett tag sedan att Regeringen startar försöksverksamhet med branschskolor.

SFVF och Verkstadsföretagarna representerar 2 200 medlemsföretag inom motorbranschen där det råder en stor brist på anställningsbara mekaniker och tekniker. Motorbranschens behov är ca 6 000 nya medarbetare under en treårsperiod. Då den ordinarie gymnasieutbildningen på Fordons- och transportprogrammet genererar ca 1 600 nya mekaniker/år täcker det inte behovet.

– Den snabba tekniska utvecklingen på våra fordon kräver också en alltmer kvalificerad utbildning och gapet mellan där vi borde vara och är blir större och större för varje år säger Bo Ericsson, vd för SFVF.

– Då gymnasieskolan bland annat av ekonomiska skäl inte tillräckligt hänger med i den nya tekniken, är det en nödvändighet att gymnasieutbildning i karaktärsämnet alltmer kopplas till branschens företag. Modellen med branschskolor har länge diskuterats i våra företag, säger Benny Wallin, utbildningsansvarig i Verkstadsföretagarna.

– Vi som representerar nordens största branschförening är mycket positiva till att något av våra branschföretag bereds möjlighet att tillsammans med någon huvudman delta i försöket. Då många av våra medlemsföretag också är anslutna till några av marknadens ledande verkstadskedjor finns där också APL-platserna tryggade vilket är mycket bra, säger Bo Ericsson.

Verkstadsföretagarna driver också en annan fråga där vi vill ha en förändring. I dag kan en lärare ansöka om bidrag för att få arbeta på en verkstad. Det som är trist att konstatera är att Skolverket får betala tillbaka minst 90 procent av det här bidraget eftersom för få ansöker om bidraget. Verkstadsföretagarna anser att det vore bättre för branschen, skolan och lärare om verkstan kunde ansöka om bidrag för att exempelvis föreläsa i skolan en dag i månaden.

– På så sätt skulle fler lärare och fler elever få lära sig det senaste direkt från verkligheten samtidigt som verkstan lär känna både lärare och elever. Självklart kommer det även att underlätta när APL ska besättas, säger Benny Wallin och fortsätter:

– Vi måste få föräldrar att i större omfattning ta del av deras barns utveckling. Vi i branschen måste bjuda in föräldrar och ungdomar till våra verkstäder och visa upp oss. För om inte föräldrarna, som har störst påverkan på sina barns gymnasieval, förstår utvecklingen i vår bransch och vi inte visar upp oss, vem ska då göra det eller förstå hur intressant och utvecklande vår bransch är.

– Vi bedömer att branschskolor är en mycket bra lösning då den också kommer att erbjuda eleverna de senaste verktygen, diagnosinstrumenten och verkstadsutrustningen under ledning av våra främsta teknikexperter. Den här möjligheten skapar en nödvändig modern utbildning som i sin tur ger anställningsbara och motiverade medarbetare till en av näringslivets mest teknikintensiva branscher, säger Benny Wallin.

– Vi stödjer och välkomnar försök med branschskolor kopplade till motorbranschen. Våra föreningar är givetvis villiga att stötta Skolverket försöksverksamhet om branschskolor, säger Bo Ericsson.

– Samtidigt ska man vara medveten om att det krävs ännu mer av om vi ska förändra, förbättra och utveckla branschen. Ett exempel är när man tittar på TV, då blir man ofta förvånad. När det är fotboll för herrar kan man visa ett flertal matcher på TV. Det som är lite konstigt är att det ofta är halvtomma eller tomma läktare. På motortävlingen i Höljes kom 45 100 besökare. Sändningstid cirka två minuter. På svenska rallyt stod 200 000 människor i skogen från tidig morgon till eftermiddagen och tittade. Hur många fotbollsmatcher sammantaget måste det vara för att komma upp i 200 000 besökare på läktarna? Här måste vi få större uppmärksamhet i media eftersom bilen är det dyraste eller näst dyraste vi äger och en livsnödvändighet för att få livspusslet att gå ihop. Allt kostar pengar, frågan är då använder vi pengarna i branschen på rätt sätt, undrar Bo Ericsson

Samtidigt laddar vi in många miljoner kronor i World Skills Sweden som har som mål att höja kvaliteten, statusen och intresset för svensk yrkesutbildning. World Skills Sweden är ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv, LO och staten genom Skolverket, Utbildningsdepartementet och Myndigheten för yrkeshögskolan.

– Är det någon som på fullt allvar tycker att statusen, kvaliteten eller intresset har ökat under dessa 22 år tack vare tidigare tävlingar eller att dom kommer öka i kommande tävlingen i Yrkes-SM i Uppsala eller Yrkes-EM i Budapest? Tror du på fullt allvar att attraktionskraften för våra yrken har ökat tack vare Yrkes-VM i Abu Dhabi som nyligen avslutats, säger Bo Ericsson.

Det finns naturligtvis ett antal skäl till att världen förändras. De flesta tycker att det är väldigt bra när flyget konkurrensutsätts med Ryanair och Norwegian. Eller när bankerna utsätts så vi får lägre räntor tack vare Bank24, IKANO-banken, Price Runner, låna-snabbt. Nu är det dags att göra andra branscher vassare och bättre också. I det militära sa vi alltid, mer pang för pengarna.

– Nu är Worlds Skills avslutad. I ärlighetens namn, resultatet var så där bra men kostnaden är gigantisk. Även om vi hade fått ett toppenresultat måsta man ifrågasätta om det är den bästa avkastningen av alla pengar. Det kostar över 20 miljoner över en treårsperiod och självklart uppstår då frågan om vi kan få något bättre för pengarna? Det tror jag, säger Bo Ericsson och avslutar:

– Handen på hjärtat – om du tycker att det här är det bästa man kan göra för pengarna, fortsätt då i samma hjulspår. Verkstadsföretagarna och SFVF anser att pengarna skulle kunna användas till helt andra åtgärder för att lyfta fram vår bransch och hur intressant den är att arbeta i.